Tuesday, June 4, 2013

NOT QUITE ROOTS Vol 3.

tisdag 9 juli kl 18-01
Inträde: 160 kr i dörren, 140 kr förköp Not Quite Butik 0532-233 88

För tredje året inleds Åmåls Bluesfest med den uppskattade minifestivalen Not Quite Roots. Evenemanget har låtit tala om sig som den där intima, sommargröna, fabriksromantiska tillställningen där handplockad rotmusik ger en ny dimension kring vad sväng är. Ett urgammalt lokomotiv rusar mot framtiden, i farten flyger allt som liknar damm av och lägger sig många mil från Fengersfors. Ramen kring denna musikaliska händelse är kulturcentret Not Quite, där god mat, god konst och en och annan överraskning bidrar till upplevelsen.

Våra akter är:

Swing Tarturo
Burleskjazz från gaotrna och klubbarna i Göteborg, berömda för att svänga såsom vilda katter. Deras närhet till gatumusicerande och dess möjligheter till upptåg lyser starkt igenom och kompletterar bandets samtidigt uppklädda och väl genomtänkta framtoning. Allt går i 20/30-talsstil; musiken, kläderna och de ibland förekommande dansnumren. Bandets sättning består av smäktande sång, en frenetisk trombonini, akustisk gitarr i Djangostil, New Orleanstrombon, stompig kontrabas, cymbal, stepppercussion och stundom kryddas detta av körsång á la Boswell Sisters. Swing Tarturo har en viss förkärlek till att arrangera sin musik in i minsta detalj i replokalen men när de äntrar scenen står alltid improvisationen och spelglädjen i första rum på alla plan.
Swing Tarturo och Dusty Pipe and The Male Band





































Dusty Pipe and The Male Band
Inte mycket information går att hitta om detta hemliga band, som har strukit längs med väggarna på de smutsiga gaatorna i södra delen av landet. I sina spår har de dock sått frön till en kult som bara växer. Det som vi kommer att kalla Dusty Pipe music, kan endast höras på raspiga bootlegs; på en stereo 8 band i en Chevrolet Impala på bilskroten i Brösarp, på en high-jackad FM radio i botten av en brunn i Klågerup, i öronen på lastbilschauffören på väg att korsa sundet... Den 9 juli kommer ljudet även att ligga tätt som ett svettigt hästtäcke runt de vågade gäster som stannar uppe när solen går ner och Not Quite Roots rullar in i natten. Till ett svårtyglat och skenande tvåmannaband pressar Dusty Pipe fram toner ur en strupe lånad av sedan länge döda legender. Från djupet av söderns träskmarker drar hon ljudet till sin gitarr. Det är maniskt, svettigt, smärtsamt och ljuvligt. Det är träskdisco och rå ökenbluesboogie. Det är Dusty Pipe and The Male Band.

Mojo Farm
Återbesök av en av Sveriges absolut m,est svängiga och uttrycksfulla bluesmusiker! Vi som upplevet detta tidigare vet att bättre blues går knappt att hitta. Det låter gammalt, men känns så tidlöst. I musiken hörs ekon av Howlin´Wolf, Missisippi Fred McDowel och Black Keys, men Andreas Eriksson har hittat sin egen röst, sitt eget flaskhalsspel och jort musiken helt sin egen. Musik för nutidens svettiga Juke Joints, dansvänlig deltablues långt från de museala, sväng som framkallar moves och spasmer som håller sommarvärmens myggor på avstånd. Som trumslagare ser vi Joacim Kallin.

No comments: